{"id":194,"date":"2013-09-17T23:29:23","date_gmt":"2013-09-17T21:29:23","guid":{"rendered":"http:\/\/www.aarflot.se\/genealogy\/?page_id=194"},"modified":"2013-09-30T16:13:05","modified_gmt":"2013-09-30T14:13:05","slug":"andreas-2","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.aarflot.se\/?page_id=194","title":{"rendered":"Andreas Gregoriusson Aarflot"},"content":{"rendered":"
\"aarflot\"<\/a>

Andreas Gregoriusson Aarflot. Foto 1902.<\/p><\/div>\n

1848-12-05 \u2013 1937-07-05, gift med
\nAlma Helena Evelina Aarflot, f. Edlund.
\n1862-10-06\u00a0\u2013 1938-01-11<\/p>\n

7 barn:
\nMartin Gregorius Aarflot (1885-1967) – 6 barn<\/em>
\nAnna Helena Evelina Aarflot (1886-1960)
\nAstrid Alfhild Maria Aarflot (1891-1891)
\nHelmer Andreas Aarflot (1892-1966) – 3 barn<\/em>
\nTorolf Isidor Aarflot (1893-1971)
\nRagnar Johannes Aarflot (1896-1963) – 1 fosterbarn<\/em>
\nBorghild Andrea Helena Aarflot (1898-1899)<\/p>\n

Bakgrund<\/strong><\/h2>\n

Andreas Gregoriusson Aarflot v\u00e4xte upp p\u00e5 bondg\u00e5rden Aarflot<\/em> i \u00d8rsta kommun i Norge. G\u00e5rden ligger vid \u00c5mdalselva cirka 4 km sydost om \u00d8rsta samh\u00e4lle. \u00c5lesund \u00e4r n\u00e4rmaste st\u00f6rre huvudort.<\/p>\n

Enligt \u00d8rstaboken av Ivar Myklebust kommer namnet Aarflot fr\u00e5n \u00e5r<\/em>, genitiv av \u00e5<\/em>, \u00e4lv, och ett gammalt ord flot<\/em> — d\u00e4r \u00e4lven flyter stilla.<\/p>\n

I dagligt tal kallades g\u00e5rden f\u00f6r St\u00f8ylen<\/em>. Aarflot n\u00e4mns f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen som \u00f6deg\u00e5rd i skattelistorna fr\u00e5n 1610 med skatteplikten 1 pd. fisk. Enligt Myklebust tyder det p\u00e5 att g\u00e5rden har varit en s\u00e6trest\u00f8yl<\/em>, en s\u00e4ter. G\u00e5rden hade fisker\u00e4ttigheter i nedre delen av \u00c5mdalselva, omr\u00e5det var fr\u00e5n \u00c5motet till Gamle St\u00f8lebro, och d\u00e4r bedrev man laxfiske. Innan 1610 kan g\u00e5rden ha legat \u00f6de en l\u00e4ngre period efter digerd\u00f6dens h\u00e4rjningar p\u00e5 1300-talet.<\/p>\n

I skattematrikkelen fr\u00e5n 1647, som finns p\u00e5 norska digitalarkivet, ben\u00e4mns g\u00e5rden (”stedet”) i registret f\u00f6r \u00c5rfloten, \u00d8rsta<\/em>. P\u00e5 uppslaget ben\u00e4mns den Aarflott<\/em> och brukaren heter Jetmund.<\/p>\n

Andreas f\u00f6r\u00e4ldrar var Gregorius Sjurson \u00c5m<\/em> (1814-1880) och\u00a0Anne Marta Arnesdotter Vatne<\/em> (1811-1891). Enligt \u00e4ldre norsk namngivning fick man (precis som i Sverige) efternamnet fr\u00e5n sin fars f\u00f6rnamn med \u00e4ndelsen \u201dson\u201d eller \u201ddotter\u201d. Andreas Gregoriusson \u00e4r t.ex. Gregorius son. Till det la man ofta till ett tredje namn, vanligtvis ett g\u00e5rdsnamn, d\u00e4rav \u201dAndreas Gregoriusson Aarflot\u201d. Mot slutet av 1800-talet \u00f6vergick man till att ha ett fast efternamn som gick i arv. F\u00f6rst 1925 blev detta lagstadgat i Norge. N\u00e4r Andreas Gregoriusson Aarflot flyttade till Sverige 1876 blev Aarflot hans fasta efternamn.<\/p>\n

\"Aarflot-beat\"<\/a>

\u201d\u00c5rflot beat\u201d. Fr\u00e5n en fiskesida p\u00e5 internet. Det \u00e4r allts\u00e5 \u00c5mdalselva, uppstr\u00f6ms fr\u00e5n \u00c5motet. I \u201dLaksefisket p\u00e5 \u00c5rflot\u201d av Magnus Vatne anges att Aarflotg\u00e5rden hade fisker\u00e4ttigheter i \u00c5mdalselva mellan \u00c5motet och Gamle St\u00f8lebro \u00f6ster om det s\u00e5 kallade Lakseh\u00f8l. Det lugna partiet nedanf\u00f6r forsen p\u00e5 bilden kan vara det n\u00e4mnda lakseh\u00f8let. Foto Knut Alfredsen.<\/p><\/div>\n

Andreas f\u00f6r\u00e4ldrar Gregorius och Anne Marta var f\u00f6rst brukare p\u00e5 g\u00e5rden\u00a0Indre \u00c5m<\/em>. G\u00e5rden ligger ca en kilometer \u00f6ster om Aarflot, p\u00e5 andra sidan \u00c5mdalselva. Innan Gregorius var det hans far Sjur Knutson \u00c5m<\/em> (1773-1822) som var brukare d\u00e4r. G\u00e5rden har g\u00e5tt i arv fr\u00e5n far till son \u00e5tminstone sen mitten av 1600-talet.<\/p>\n

Det f\u00f6rsta bel\u00e4gget f\u00f6r v\u00e5r sl\u00e4kt p\u00e5 g\u00e5rden Aarflot \u00e4r fr\u00e5n 1779, d\u00e5 Sjur Knutssons syster\u00a0Eli Knutsdotter \u00c5m<\/em> (1757-1844) och hennes man\u00a0Knut Solmundson Ose<\/em> tar \u00f6ver som brukare. Deras dotter Eline Dorte Knutsdotter och hennes man Eiliv Pedersen tar vid 1807. \u00c5r 1842 byter man g\u00e5rd! Eline och Eiliv flyttar till Indre \u00c5m samtidigt som Gregorius och Anne Marta flyttar till Aarflot.<\/p>\n

\"orstafjorden\"<\/a>

Gammal bild \u00f6ver g\u00e5rdarna kring \u00d6rstafjorden sett fr\u00e5n Brekkeheidi. Aarflotg\u00e5rden ligger bak\u00e5t till v\u00e4nster utanf\u00f6r bilden.<\/p><\/div>\n

I \u201d\u00c6ttebok for \u00d8rsta\u201d ser man att m\u00e5nga personer fr\u00e5n olika sl\u00e4kter har bott p\u00e5 g\u00e5rden Aarflot och dess tre parter genom tiderna. En del av dessa har tagit efternamnet efter g\u00e5rden, t.ex. norske biskopen Andreas Aarflot, boktryckaren Sivert Knudsen Aarflot och den k\u00e4nda psalmdiktaren Berte Kanutte Aarflot. De \u00e4r troligen inte sl\u00e4kt med oss, i alla fall inte p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll.<\/p>\n

Gregorius och Anne Marta fick sju s\u00f6ner. \u00c4ldste sonen Sjur<\/em> (1835-1884) blev jordbrukare p\u00e5 g\u00e5rden Mo.\u00a0Arne Aarflo<\/em>t (1838-1908) tog 1871 \u00f6ver p\u00e5 Aarflot (St\u00f8ylen). Arne \u00e4r f\u00f6dd p\u00e5 g\u00e5rden Aamb<\/em>, enligt kyrkoboken. Ola<\/em> (f. 1842) blev m\u00e5larm\u00e4stare i \u00c5lesund. 1872 fr\u00e5nskiljs en tredje part av Aarflot, kallad\u00a0Leite<\/em>, d\u00e4r brodern\u00a0Elias Gregoriusson Aarflot<\/em> (1845-1928) blir brukare. Den f\u00f6rste\u00a0Andreas<\/em> (1847-1847) dog som sp\u00e4dbarn. Andreas Gregoriusson Aarflot blev silversmed i Sverige. Yngste sonen\u00a0Johannes<\/em> (1852-1879) blev fiskare och stenarbetare. Han blev bara 27 \u00e5r.<\/p>\n

\"\u00c5lesund<\/a>

\u00c5lesund 1864. Foto p\u00e5 glaspl\u00e5t av Francis Frith.<\/p><\/div>\n

\"Handritad_karta_\u00d6rsta_orig\"<\/a>

Gammal handritad karta \u00f6ver \u00d6rsta. M\u00e5nga av g\u00e5rdarna kring \u00c5rflot dyker upp i sl\u00e4ktnamnen bak\u00e5t i tiden – \u00c5m, Vatne, Hovdenakk, Follestad, Ose, Melle, Velle, Sporst\u00f8jl, Myklebust, \u00d8y.<\/p><\/div>\n

\"\u00c5lesundstrakten_utsnitt2_S\"<\/a>

Karta \u00f6ver \u00c5lesundstrakten. Aarflotg\u00e5rden ligger vid den r\u00f6da markeringen.<\/p><\/div>\n

\"\u00d6rsta_Volda2_S\"<\/a>

Karta \u00f6ver \u00d6rsta och Volda.<\/p><\/div>\n

\"Aarflotgarden_Amdalselva1a\"<\/a>

Detaljkarta \u00f6ver g\u00e5rden \u00c5rflot och \u00c5mdalselva. Aarflotg\u00e5rdens fisker\u00e4ttigheter var i \u00c5mdals\u00e4lva fr\u00e5n \u00c5motet och upp\u00e5t till Gamle St\u00f8lebro.<\/p><\/div>\n

Levnadshistoria<\/h2>\n

Andreas Aarflot f\u00f6ddes 1848 i \u00d8rsta och v\u00e4xte upp p\u00e5 g\u00e5rden Aarflot. Han gick i folkskola i Volda. Som ung flyttade han till g\u00e5rden Ekset d\u00e4r han arbetade p\u00e5 boktryckeriet hos Mauritz Rasmussen \u00c5rflot.\u00a0\u201dHos Mauritz stannade jag i 1\u00bd \u00e5r\u201d<\/em>, som det st\u00e5r i en anteckning i \u00d6rstaboken som Sten och Ingrid fick p\u00e5 sin br\u00f6llopsdag av Mollan. Mauritz var sonson till den k\u00e4nde Sivert Aarflot som startade tryckeriet \u201dAarflots prenteverk\u201d \u00e5r 1809, som ett av Norges f\u00f6rsta (de \u00e4r troligen inte sl\u00e4kt med oss). I norska folkr\u00e4kningen f\u00f6r 1865 anges det att Andreas, d\u00e5 18 \u00e5r, bor p\u00e5 Ekset med ben\u00e4mningen \u201dtjenestekarl\u201d. Ekset \u00e4r en st\u00f6rre g\u00e5rd som ligger ca 10km v\u00e4ster om Aarflotg\u00e5rden vid Voldsfjorden. Tryckeriet finns h\u00e4r fortfarande bevarat p\u00e5 \u201dSivert Aarflot-museet\u201d.<\/p>\n

\u00c5r 1869 kom Andreas (21 \u00e5r) till sin hemorts st\u00f6rre stad, \u00c5lesund, d\u00e4r han gick i l\u00e4ra hos guldsmeden Chr. R\u00f6dset under fyra \u00e5r. Samtidigt gick han p\u00e5 \u00c5lesunds tekniska skolas aftonkurser d\u00e4r han studerade konstruktions- och frihandsteckning. \u00c5r 1873 fick han stipendium f\u00f6r vidareutbildning utomlands.<\/p>\n

\"old-berlin\"<\/a>

Old Berlin<\/p><\/div>\n

Studieresan (ges\u00e4llresan) gick f\u00f6rst till K\u00f6penhamn, d\u00e4r han fick anst\u00e4llning hos en juvelerare. Han stannade d\u00e4r i tv\u00e5 \u00e5r. Fr\u00e5n K\u00f6penhamn fortsatte Andreas till Berlin d\u00e4r han arbetade i ett halv\u00e5r. Hans stora intresse var Gewerbemuseum med den italienska konstn\u00e4ren Benvenuto Cellinis silverarbeten. Efter Berlin reste han till Wien d\u00e4r han fick anst\u00e4llning hos hovjuveleraren Klinkosch och arbetade d\u00e4r i tio m\u00e5nader som silverarbetare och cisel\u00f6r. Han arbetade ocks\u00e5 ett par m\u00e5nader i M\u00fcnchen. Det var vanligt under den h\u00e4r tiden att hantverkare gjorde sin ges\u00e4llvandring till Tyskland som var en ledande nation inom silverhantering.<\/p>\n

Andreas G. Aarflot \u00e5terv\u00e4nde sedan till K\u00f6penhamn f\u00f6r att d\u00e4rifr\u00e5n via brev s\u00f6ka anst\u00e4llning i Norge. Men d\u00e5 han inte lyckades med det s\u00e5 skrev han ist\u00e4llet till Stockholm och d\u00e4r hade han b\u00e4ttre tur. \u00c5r 1876 fick han anst\u00e4llning som silver- och korpusarbetare p\u00e5 hovjuvelerarfirman Gustaf M\u00f6llenborg, d\u00e4r han blev verkm\u00e4stare 1879.<\/p>\n

\"personalen_Mollenborgs\"<\/a>

Verkm\u00e4stare Aarflot med anst\u00e4llda p\u00e5 M\u00f6llenborgs.<\/p><\/div>\n

Under Aarflots tid utf\u00f6rde M\u00f6llenborgs arbeten f\u00f6r kronprinsparet Gustaf och Victoria och \u00e4ven f\u00f6r Oscar II:s hov. Aarflot fick bland annat renovera och reparera konstf\u00f6rem\u00e5l p\u00e5 slottet. N\u00e4r han skulle reparera tronstolen inf\u00f6r kejsar Wilhelm II:s bes\u00f6k blev han helt sonika inl\u00e5st i silversalen bland alla dyrbarheter. Vid kungliga d\u00f6dsfall fick Aarflot utf\u00f6ra likkistpl\u00e5tarna samt anbringa dem p\u00e5 kistorna.<\/p>\n

En stor lagerkrans i silver, ca 1m h\u00f6g och med 10 kilos vikt, utf\u00f6rdes till Gustav II Adolfs 300-\u00e5rsfest 1894. Den h\u00e4nger nu (1949) i Riddarholmskyrkan. En Nautiluspokal i guld och silver med p\u00e4rlor och \u00e4delstenar gjordes till 1897 \u00e5rs industriutst\u00e4llning i Stockholm. Den sk\u00e4nktes 1904 av firma M\u00f6llenborg till Nationalmuseum.<\/p>\n

\"Aarflots_vikingaskepp_i_silver\"<\/a>

Vikingaskepp av silver, utf\u00f6rt av Aarflot och utst\u00e4llt p\u00e5 industriutst\u00e4llningen i Stockholm 1897. Skeppet var en g\u00e5va till chefen f\u00f6r Sveriges \u00e5ngfartygsassuransf\u00f6rening kapten Axel Appelberg. Det var lastat med rullar av 20-kronor i guld till ett belopp av 12.000 kronor.<\/p><\/div>\n

N\u00e4r M\u00f6llenborgs firma upph\u00f6rde 1927 hade Aarflot varit anst\u00e4lld d\u00e4r i mer \u00e4n 50 \u00e5r. Firmans verkstad donerades till Nordiska museet och finns nu med n\u00e4stan all sin utrustning i Guldsmedshuset p\u00e5 Skansen.<\/p>\n

En stor silverpj\u00e4s som Aarflot arbetat med s\u00e5ldes 1998 p\u00e5 auktionsfirman Sotherbys, London f\u00f6r 162.000 USD. Beskrivningen fr\u00e5n Sotherbys katalog lyder:<\/p>\n

\u201dA Podolian ox (Grey Steppe) horn with Swedish silver mounts, Gustav Mollenborg, Stockholm, 1897. The horn was mounted under the direction of Andreas Aarflot (1848-1937), after designs by Otto Valdemar Strandman.\u201d – \u201dAarflot, master of Mollenborg’s, the court jewellers, was chosen early in his career to undertake work for the Swedish Royal family.\u201d<\/p>\n

\"Nautiluspokal_B\"<\/a>

Nautiluspokal framtagen av bl.a. Andreas Aarflot. Enligt tidningen Idun, 1904, \u00e4r pokalen komponerad av arkitekten Almqvist och modellerad av skulpt\u00f6rerna Strandman och Ahlberg samt tillverkad av fd hovjuveleraren A.R. Lindgren, verkm\u00e4starna hos M\u00f6llenborg Aarflot, Encke, L\u00f6fgren och B\u00f6rjeson, cisel\u00f6rerna Encke och M\u00fcller samt konstgjutarna Bergholtz och Meyer. Pokalen f\u00f6rest\u00e4ller en havsnymf, som st\u00e5r p\u00e5 ryggen av en framilande delfin och uppb\u00e4r en stor havssn\u00e4cka. Av guld och silver med briljanter, smaragder, rubiner, safirer, opaler och \u00e4kta p\u00e4rlor. M\u00e5tt: (h) 56.6 cm. Tillverkad till Stockholmsutst\u00e4llningen 1897. Sk\u00e4nktes till Nationalmuseum 1904 d\u00e4r denst\u00e4lldes ut i \u00f6vre trapphallen. Tyv\u00e4rr f\u00f6rsvann pokalen vid ett inbrott p\u00e5 museet i b\u00f6rjan av 1980-talet.<\/p><\/div>\n

Andreas G. Aarflots sl\u00e4kt bak\u00e5t i tiden<\/h2>\n

Andreas Gregoriusson Aarflots f\u00f6r\u00e4ldrar var Gregorius Sjurson \u00c5m (1814-1880) och Anne Marta Arnesdotter (1811-1892). Farfar och farmor var Sjur Knutsson \u00c5m (1773-1822) och Arina Gregoriusdotter \u00c5m (1773-1826). P\u00e5 Sjur Knutsson sida g\u00e5r har g\u00e5rden \u00c5m g\u00e5tt i arv fr\u00e5n far till son \u00e4nda tillbaka till (\u00e5tminstone) Jon Pederson \u00c5m (1646-1701). F\u00f6rst med Andreas far br\u00f6ts trenden — han flyttade till g\u00e5rden Aarflot. Sl\u00e4kttr\u00e4det i www.geni.com p\u00e5 Sjur Knutsson-grenen g\u00e5r \u00e4nda tillbaka till Endre Eriksson (c.1580-c.1629). P\u00e5 Arina Gregoriusdotters sida g\u00e5r det ocks\u00e5 l\u00e5ngt bak\u00e5t, till Olav Steinarson Hovdenakk (1585-1668). D\u00e4remellan \u00e4r sl\u00e4kttr\u00e4det vitt f\u00f6rgrenat.<\/p>\n

P\u00e5 Andreas mors sida \u00e4r det sv\u00e5rt att komma vidare. Det finns motstridiga uppgifter om henne. I folkr\u00e4kningen f\u00f6r 1865 anges Ane Marta Arnesdatters f\u00f6delse\u00e5r till 1810, i folkr\u00e4kningen f\u00f6r 1875 d\u00e4remot 1811, och i kyrkobokf\u00f6ringens d\u00f6dbok anges f\u00f6delse\u00e5ret till 1812. Hennes namn stavas olika, Ane Marta eller Anne Marta.<\/p>\n

Gregorius och Anne Martas gifterm\u00e5l finns i kyrkoboken. De gifte sig 15\/6 1834, Gregorius uppges d\u00e5 vara 20\u00bc \u00e5r och Ane Marta 23\u00bc \u00e5r. Det inneb\u00e4r att hon f\u00f6ddes p\u00e5 v\u00e5rvintern 1811. Brudparets f\u00e4der st\u00e5r i kyrkoboken, men tyv\u00e4rr inte deras m\u00f6drar. Anne Martas far \u00e4r\u00a0Arne Siursen Watne<\/em>, men modern ok\u00e4nd.<\/p>\n

Anne Martas f\u00f6delse borde st\u00e5 noterad i dopboken. Tyv\u00e4rr \u00e4r handstilen n\u00e4stan ol\u00e4slig. Det g\u00e5r att utl\u00e4sa barnens namn men knappt n\u00e5got annat. Anne Marta var tydligen ett vanligt namn, under 1811 finns det tre stycken kandidater. Det g\u00e5r inte att tyda f\u00f6r\u00e4ldrarna namn p\u00e5 n\u00e5gon av de tre, s\u00e5 d\u00e4r kommer man inte l\u00e4ngre.<\/p>\n

N\u00e4r jag s\u00f6ker p\u00e5 Arne Siursen i registren blir det bara en tr\u00e4ff. I folkr\u00e4kningen f\u00f6r 1801 finns en Arne Siursen Rebbestad, 20 \u00e5r. Han \u00e4r allts\u00e5 f\u00f6dd ca 1781. Han bor med sin styvfar husbonden Jon Pedersen och hans fru. Arnes biologiska f\u00f6r\u00e4ldrar \u00e4r ok\u00e4nda.<\/p>\n

\"Andreas<\/a>

Andreas G. Aarflots sl\u00e4kttr\u00e4d. I norska folkr\u00e4kningar f\u00f6re 1900 har barnen efternamnet ”Gregoriusson”, efter 1900 ”\u00c5rflot”.<\/p><\/div>\n

Viking i sl\u00e4kten?<\/h2>\n

P\u00e5 www.geni.com finns det upplagt l\u00e4nkar till \u00e5tminstone 800-talet i Norge. L\u00e4nkar l\u00e4ngre bak \u00e4n det man hittar i kyrkob\u00f6ckerna f\u00e5r v\u00e4l anses som os\u00e4kra, men med ett stort<\/strong> m\u00e5tt av fantasi kan man g\u00e5 26 generationer bak\u00e5t fr\u00e5n Arina Gregoriusdotter \u00c5m till Ber\u00f0luk\u00e1ri \u201dBerdla-K\u00e5re\u201d Vemundsson<\/em> (810-835). Han var bosatt p\u00e5 Berle p\u00e5 Bremangerlandet i Sogn og Fjordane. Berdla-K\u00e5re ska ha varit en b\u00e4rs\u00e4rk som hade deltagit i flera vikingat\u00e5g och en tid varit underst\u00e4lld sj\u00e4lvaste Harald H\u00e5rfagre.<\/p>\n

Firma Gustaf M\u00f6llenborg<\/h2>\n

Gustaf M\u00f6llenborg (1796-1851) blev m\u00e4stare 1823 och ledde en stor verkstad till 1850, d\u00e5 den \u00f6vertogs av Louis Constantin F\u00e9ron (1828-1890). Verkstan som l\u00e5g p\u00e5 Drottninggatan 14 fick en mycket dominerande st\u00e4llning inte bara i Stockholm utan i hela landet. 1844 hade han 46 arbetare i sin verkstad medan andra m\u00e4stare hade i genomsnitt tre till fyra. Han hade en imponerande produktion. 1847 st\u00e4mplade firman 790 kilo silver medan de tv\u00e5 n\u00e4rmaste konkurrenterna stod f\u00f6r cirka 160 kilo var.<\/p>\n

\"Guldsmedshuset\"<\/a>

Guldsmedshuset p\u00e5 Skansen. Man har h\u00e4r gjort en rekonstruktion av M\u00f6llenborgs verkstad. Alla inventarier och verktyg \u00e4r p\u00e5 samma plats som de var i g\u00e5rdshuset p\u00e5 Drottninggatan.<\/p><\/div>\n

Han hade en exklusiv hantverksm\u00e4ssig produktion f\u00f6r kungahuset och andra f\u00f6rn\u00e4ma best\u00e4llare, men gjorde ocks\u00e5 relativt prisbilligt silver och tog upp nya str\u00f6mningar. M\u00f6llenborgs anskaffade tekniska nyheter i produktionen som blev mer industrialiserad under slutet av 1800-talet. Firman importerade silver- och guldvaror som halvfabrikat fr\u00e5n Tyskland, som sedan kompletterades med M\u00f6llenbergs firmast\u00e4mpel.<\/p>\n

Efter L.C. F\u00e9rons d\u00f6d 1890 \u00f6vertogs firman av hans son Carl F\u00e9ron och A.R. Lindgren. Konkurrensen fr\u00e5n andra firmor \u00f6kade och M\u00f6llenborgs var inte l\u00e4ngre lika dominerande i Stockholm. N\u00e4r firman upph\u00f6rde 1927 \u00f6verl\u00e4mnades verkstadens inventarier till Nordiska museet och finns nu utst\u00e4llda i Skansens guldsmedja.<\/p>\n

Huset p\u00e5 Drottninggatan 14 finns inte kvar idag. Kontorshuset som st\u00e5r h\u00e4r nu byggdes 1928-29 som ett av Stockholms f\u00f6rsta funkishus. Konsumbutiken som fanns i huset var under en tid Stockholms st\u00f6rsta snabbk\u00f6p.<\/p>\n

\"Matbestick_M\u00f6llenborg\"<\/a>

Matbestick, modell Olga, 1847.<\/p><\/div>\n

 <\/p>\n

\"Skedar_kanna_M\u00f6llenborg\"<\/a>

Skedar, kanna, M\u00f6llenborg.<\/p><\/div>\n

 <\/p>\n

\"M\u00f6llenborgs_aff\u00e4r_DrottninggatanD\"<\/a>

Drottninggatan 14, cirka 1910-1923. M\u00f6llenborgs guld- och silveraff\u00e4r ligger som andra fr\u00e5n v\u00e4nster. Man kan ana texten G. M\u00f6llenborg ovanf\u00f6r skyltf\u00f6nstret. Verkstaden l\u00e5g i ett g\u00e5rdshus. Foto Stockholm stadsmuseum. http:\/\/www.stadsmuseum.stockholm.se\/<\/a><\/p><\/div>\n

\"M\u00f6llenborgs_verkstad_S\"<\/a>

M\u00f6llenborgs verkstad som efter 1847 var inrymd i denna h\u00f6ga och smala byggnad p\u00e5 g\u00e5rden till Drottninggatan 14. Fyra v\u00e5ningar h\u00f6g, men endast 9 meter l\u00e5ng och 4 meter bred, med ett cylindriskt trapptorn i ena h\u00f6rnet. P\u00e5 f\u00f6rsta v\u00e5ningen fanns ett sliprum och ett rum f\u00f6r arbetsledaren. Silververkstaden l\u00e5g p\u00e5 andra v\u00e5ningen och guldverkstaden p\u00e5 tredje. Foto Stockholms stadsmuseum. http:\/\/www.stadsmuseum.stockholm.se\/<\/a><\/p><\/div>\n

Adresser i Stockholm<\/h2>\n

Andreas G. Aarflot flyttade till Stockholm 1876. Man kan se hans olika bostadsadresser i Rotemansarkivet och Stockholms adresskalender 1884-1925. F\u00f6rsta noteringen \u00e4r fr\u00e5n 1879 d\u00e5 guldarbetare A. G. Aarflot bodde p\u00e5 H\u00f6torget 10. Han var d\u00e5 ogift. 1880 bor han p\u00e5 Drottninggatan 82. 1881 finns en uppgift om Alma Evelina Helena Edlund, mamsell, boende i Klara f\u00f6rsamling. Kring de h\u00e4r \u00e5ren har de antagligen tr\u00e4ffats f\u00f6r enligt Adolf Fredriks f\u00f6rsamlings kyrkobok gifter sig Andreas Aarflot, verkm\u00e4stare och Alma Helena Evelina Edlund den 17\/5 1884.<\/p>\n

\"Vy_fr_Mosebacketerassen_ca1\"<\/a>

Vy fr\u00e5n Mosebacketerassen ca 1880.<\/p><\/div>\n

Sonen Martin Gregorius f\u00f6ds i mars 1885 och dottern Anna i juli 1886.<\/p>\n

\u00c5r 1887 bor de p\u00e5 Upplandsgatan 27, 1890 Observatoriegatan 10, 1891 Upplandsgatan 24. Fr\u00e5n 1888 har Andreas en porslinshandel, en minuthandel, med bod p\u00e5 Observatoriegatan 10. Fr\u00e5n 1892 har han ocks\u00e5 en sybeh\u00f6rs- och kortvaruaff\u00e4r. Troligtvis var det Alma eller n\u00e5gon anst\u00e4lld som sk\u00f6tte aff\u00e4ren. I folkr\u00e4kningen f\u00f6r 1890 \u00e4r Andreas fortfarande listad som \u201dNorsk unders\u00e5te\u201d. Almas syster Hildur och mor Helena bor i hush\u00e5llet. Hildur ben\u00e4mns \u201dhandlerska\u201d och hj\u00e4lper antagligen till i aff\u00e4ren.<\/p>\n

Helmer f\u00f6ds 1892, Torolf -93, Ragnar -96 och Borghild som bara blir ett halv\u00e5r gammal f\u00f6ds -98.<\/p>\n

Fr\u00e5n 1897 bor Aarflot med familj p\u00e5 Karlav\u00e4gen 27 i h\u00f6rnet av Karlav\u00e4gen och Grevturegatan. Det \u00e4r nuvarande Karlav\u00e4gen 57. Gatan numrerades om i b\u00f6rjan av 1900-talet. Karlav\u00e4gen b\u00f6rjade p\u00e5 den h\u00e4r tiden vid Humleg\u00e5rdens nordv\u00e4stra h\u00f6rn. L\u00e4ngre norrut \u00f6vergick gatan till i stort sett landsv\u00e4g.<\/p>\n

I folkr\u00e4kningen f\u00f6r 1900 \u00e4r nu Andreas \u201dSvensk unders\u00e5te\u201d. Helena och Hildur bor inte kvar i hush\u00e5llet.<\/p>\n

\u00c5r 1909 \u00e4r adressen Tomtebogatan 17. Omr\u00e5det var d\u00e5 nybyggt, h\u00e4r l\u00e5g tidigare R\u00f6rstrands fabriker. Nu har de ocks\u00e5 skaffat telefon, nummer \u201dNorr 7740\u201d. Alma har en sybeh\u00f6rsaff\u00e4r i gatuplanet p\u00e5 samma adress.<\/p>\n

\"Tomtebogatan<\/a>

Tomtebogatan \u00f6sterut fr\u00e5n Vikingagatan, vykort ca 1920-1925. Familjen bodde p\u00e5 nummer 17 till h\u00f6ger i h\u00f6rnan p\u00e5 2:a eller 3:e v\u00e5ningen. Fr\u00e5n ca 1910 hade de sybeh\u00f6rsaff\u00e4ren i bottenv\u00e5ningen p\u00e5 nr 17, fr\u00e5n ca 1920 \u00e4ven den till v\u00e4nster, i h\u00f6rnan p\u00e5 nr 16. Husen st\u00e5r fortfarande kvar idag.<\/p><\/div>\n

\u00c5r 1913 \u00e4r dottern Anna Aarflot ocks\u00e5 noterad som boende p\u00e5 adressen med titeln folkskolel\u00e4rare. \u00c5r 1916 arbetar Anna p\u00e5 Adolf Fredriks folkskola. Fr\u00e5n 1918 \u00e4r hon anst\u00e4lld p\u00e5 Kungsholms folkskola. Martin har d\u00e4remot flyttat till Hantverkargatan 76 och arbetar som ingenj\u00f6r p\u00e5 Stockholms gas- och elektricitetsverk, 1916 och 1917.<\/p>\n

\u00c5r 1921 \u00f6ppnar de ytterligare en sybeh\u00f6rsaff\u00e4r p\u00e5 Tomtebogatan 16, mitt emot bostaden. 1927 slutar Andreas som verkm\u00e4stare n\u00e4r M\u00f6llenborgs upph\u00f6r och \u00f6verg\u00e5r antagligen till att arbeta mera med egna firman. \u00c5r 1931 har Firma AG Aarflot enligt telefonkatalogen en sybeh\u00f6rsaff\u00e4r p\u00e5 Birger Jarlsgatan 112, med en ny\u00f6ppnad filial p\u00e5 Torsgatan 65.<\/p>\n

\"StEriksplan_osterut_1915-25\"<\/a>

S:t Eriksplan \u00f6sterut, ca 1915-1925.<\/p><\/div>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

1848-12-05 \u2013 1937-07-05, gift med Alma Helena Evelina Aarflot, f. Edlund. 1862-10-06\u00a0\u2013 1938-01-11 7 barn: Martin Gregorius Aarflot (1885-1967) – 6 barn Anna Helena Evelina Aarflot (1886-1960) Astrid Alfhild Maria Aarflot (1891-1891) Helmer Andreas Aarflot (1892-1966) – 3 barn Torolf … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","template":"","meta":{"footnotes":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.aarflot.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/194"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.aarflot.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.aarflot.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.aarflot.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.aarflot.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=194"}],"version-history":[{"count":127,"href":"https:\/\/www.aarflot.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/194\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":668,"href":"https:\/\/www.aarflot.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/194\/revisions\/668"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.aarflot.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=194"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}