F\u00f6re 1801<\/h3>\n
Det finns uppgifter om brukare p\u00e5 Aarflot \u00e4nda fr\u00e5n 1610. De \u00e4r troligtvis inte sl\u00e4kt med oss.<\/p>\n
Fr\u00e5n 1779 \u00e4r Knut Solmundsen en av tv\u00e5 brukare p\u00e5 g\u00e5rden, betecknad St\u00f8ylen. Han \u00e4r gift med Eli Knutsdotter, som \u00e4r Andreas Gregoriusson Aarflots farfars syster. S\u00e5 \u00e5tminstone 1779, 10 \u00e5r f\u00f6re franska revolutionen, bor v\u00e5r sl\u00e4kt p\u00e5 Aarflot<\/p>\n
Den andra parten brukas av Knut Pederson som har haft den fr\u00e5n 1758. Knut Pedersons son Sjur Knutson \u00c5rflot, alias Sivert Knudsen (1759-1817) tar \u00f6ver parten 1793 (De \u00e4r inte sl\u00e4kt med oss). Efter bara sex \u00e5r, 1799, flyttar han till Eegset (Ekset), en st\u00f6rre g\u00e5rd, som han k\u00f6pt med hj\u00e4lp av ett l\u00e5n fr\u00e5n pr\u00e4sten. D\u00e4r startar han tryckeriet \u201dAarflots prenteverk\u201d 1809. Han \u00e4r ocks\u00e5 l\u00e4nsman i Volda. 1801 tar Ivar Andersen (ny sl\u00e4kt) \u00f6ver hans part p\u00e5 Aarflotsg\u00e5rden.<\/p>\n
Folkr\u00e4kningen 1801<\/h3>\n
I folkr\u00e4kningen f\u00f6r 1801 \u00e4r det fortfarande Knut Solmundsen p\u00e5 en part och p\u00e5 den andra \u00e4r det Ivar Andersen.<\/p>\n
P\u00e5 \u201dv\u00e5r\u201d part tar Knut Solmundsens dotter Eline Dorte Knutsdotter och hennes man Eiliv Pedersen \u00f6ver 1807. 1842 byter de g\u00e5rd med Gregorius Sjurson \u00c5m (som \u00e4r Andreas Gregoriusson Aarflots pappa). Eline och Eiliv flyttar till Indre \u00c5m och Gregorius Sjurson \u00c5m tar allts\u00e5 \u00f6ver p\u00e5 Aarflot, den parten som kallas St\u00f8ylen.<\/p>\n
Ivar Andersen har den andra parten av Aarflot bara mellan 1801-1802. Sedan \u00e4r det ett hopp till 1819 d\u00e5 Berte Kanutte Sjursdotter Aarflot (1795-1859), dotter till Sivert Knudsen p\u00e5 Ekset, och gift med Amund Knutson, blir brukare p\u00e5 den andra parten av Aarflot. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kommer hennes sl\u00e4kt tillbaka till Aarflotg\u00e5rden. Berte Kanutte Aarflot \u00e4r en k\u00e4nd psalmdiktare i Norge och inte sl\u00e4kt med oss. Huset hon bodde i \u00e4r det som nu \u00e4r bevarat som \u201dAarflotmuseet\u201d.<\/p>\n
![\"Gregorius](\"https:\/\/www.aarflot.se\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/Gregorius_Sjurson_\u00c5m_profil1.jpg\")
<\/a>Gregorius Sjurson \u00c5m. Plaketten \u00e4r gjord av sonen Andreas Gregoriusson Aarflot.<\/p><\/div>\n
<\/a>Berte Kanutte Aarflot (ej sl\u00e4kt med oss)<\/p><\/div>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
Folkr\u00e4kningen 1865<\/h3>\n
I folkr\u00e4kningen f\u00f6r 1865 anges det att g\u00e5rden Aarflot, nr 43ab, brukas av Gregorius Sjurson \u00c5m. Hans son Andreas Gregoriusson Aarflot, som nu \u00e4r 17-18 \u00e5r, bor p\u00e5 Eegset (Ekset) d\u00e4r han hj\u00e4lper till med tryckeriet. Den andra parten av Aarflot, nr 44, brukas av Knut Amundsen (1821-96), Berte Kanuttes son.<\/p>\n
P\u00e5 den f\u00f6rsta parten (v\u00e5r part) tar Gregorius Sjursons son Arne \u00f6ver 1872. \u00c4ldste sonen Sjur flyttar till g\u00e5rden Mo som hans far k\u00f6per \u00e5t honom. Elias blir brukare p\u00e5 nya parten Leite, som avskiljs fr\u00e5n St\u00f6ylen part 1, \u00e5r 1872.<\/p>\n
Folkr\u00e4kningen 1875<\/h3>\n
I folkr\u00e4kningen f\u00f6r 1875 anges Elias Gregoriussen som brukare f\u00f6r Aarflot nr 43a (Leite). Gamla pappan Gregorius Sjursen \u00e4r nu \u201dkaarmand\u201d p\u00e5 g\u00e5rden. Brodern Johannes d\u00f6r 1879, bara 28 \u00e5r gammal. Arne Gregoriussen \u00e4r brukare f\u00f6r Aarflot 43b. P\u00e5 Aarflot 44, 45 \u00e4r Knud Amundsen brukare. Han \u00e4r son till Berte Kanutte Aarflot.<\/p>\n
Folkr\u00e4kningen 1900<\/h3>\n
I folkr\u00e4kningen f\u00f6r 1900, har g\u00e5rdsnumren f\u00f6r Aarflot blivit \u00e4ndrade. I nummer 43, bruksnr. 1, \u00e4r det Arne G. Aarflot som \u00e4r brukare. Han \u00e4r nu 62 \u00e5r och slutar som brukare ca. 1900. F\u00f6r Aarflot, nr. 43, bruksnr. 2 (det m\u00e5ste vara parten Leite), \u00e4r det Elias G. Aarflot, 55 \u00e5r, som \u00e4r brukare. P\u00e5 Aarflot 43, bruksnr. 3 \u00e4r det Larine Jonsdotter Aarflot, \u00e4nka efter Knut Amundson som \u00e4r brukare. Allts\u00e5 tv\u00e5 delar v\u00e5r sl\u00e4kt och en del Berte Kanuttes sl\u00e4kt.<\/p>\n
Efter 1900<\/h3>\n
St\u00f8ylen, part 1<\/em><\/p>\n F\u00f6r part 1, som Arne G. Aarflot brukade fram till 1900, st\u00e5r nu Hans K Melle som brukare fr\u00e5n 1917. Han \u00e4r inte sl\u00e4kt med oss. Efter honom kommer tre generationer L\u00f6demel.<\/p>\n St\u00f8ylen, part 2<\/em><\/p>\n F\u00f6r part 2 \u00e4r det Rasmus K. Aarflot som \u00e4r g\u00e5rdsbrukare. Han \u00e4r sonson till Berte Kanutte Aarflot. Rasmus dotterson heter Louis Kjell Tranv\u00e5g (1932- ), som vi tr\u00e4ffade n\u00e4r vi bes\u00f6kte Aarflotg\u00e5rden 2005.<\/p>\n Leite<\/em><\/p>\n Elias Gregoriusson Aarflots yngste dotter hette Elisa Olava (1888-1966). Elisa Olavas dotter Anne Ragnhild Bj\u00f6rdal (1919- ), gifter sig med Magnus Vatne 1944 och tar \u00f6ver p\u00e5 Leite. Deras son Sigmund Vatne (1947- ) tar sedan \u00f6ver, och \u00e4r brukare av g\u00e5rden idag.<\/p>\n Idag brukas allts\u00e5 en av g\u00e5rdens tre parter av v\u00e5r sl\u00e4kt, en part av Berte Kanuttes sl\u00e4kt och den tredje parten av sl\u00e4kten L\u00f6demel.<\/p>\n Det fanns ocks\u00e5 flera plassar p\u00e5 Aarflot. En husmannsplass (husmansplats) var ett litet g\u00e5rdsbruk med hus. G\u00e5rdsbruket l\u00e5g p\u00e5 jorden till en st\u00f6rre egendom, och hyran f\u00f6r jorden var oftast arbetsplikt p\u00e5 huvudg\u00e5rden. Systemet med plassar var vanligast p\u00e5 1800-talet. I \u00c6ttebok for \u00d8rsta anges att g\u00e5rden Aarflot hade sex olika plassar, som delvis \u00f6verlappar varandra i tid.<\/p>\n \u201dGamlehuset p\u00e5 Aarflot-garden i \u00d8rsta\u201d, dvs Aarflot-museet. Detta hus tillh\u00f6rde parten d\u00e4r Berte Kanuttes sl\u00e4kt bodde.<\/p><\/div>\n Ett av de gamla boningshusen p\u00e5 Aarflotg\u00e5rden \u00e4r bevarat. Det \u00e4r byggt p\u00e5 1700-talet och \u00e4r iordningst\u00e4llt som museum. Huset var bebott till 1954.<\/p>\n Vi bes\u00f6kte museet n\u00e4r jag och familjen var i \u00c5lesund 2005. I hallen ser man en stor sl\u00e4kttavla p\u00e5 v\u00e4ggen. H\u00f6gst upp tronar Berte Kanutte Aarflot, och under \u00e4r hennes \u00e4ttlingar. Huset tillh\u00f6rde allts\u00e5 parten som Kanutte-sl\u00e4kten bodde p\u00e5.<\/p>\n Det s\u00e5g antagligen ungef\u00e4r likadant ut i bostadshusen p\u00e5 ”v\u00e5r” part. Nedan \u00e4r tv\u00e5 bilder fr\u00e5n v\u00e5rt bes\u00f6k som visar lite av husger\u00e5d och inredning.<\/p>\n \u00d6ppen spis med husger\u00e5d.<\/p><\/div>\n Storstugan<\/p><\/div>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Jag har tittat noggrannare p\u00e5 vilka som har bott p\u00e5 Aarflotg\u00e5rden fr\u00e5n mitten av 1700-talet och fram\u00e5t. P\u00e5 norska digitalarkivet finns folkr\u00e4kningarna f\u00f6r 1801, 1865, 1875 och 1900 att tillg\u00e5. Jag har j\u00e4mf\u00f6rt detta med uppgifter i \u201d\u00d8rsta\u201d av Ivar … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Plassar<\/h3>\n
\u00c5rflot-tunet<\/h3>\n
<\/a><\/a><\/a>