Anders Stålberg – indelt soldat | Aarflot

Indelt soldat.

1768-00-00 – 1849-01-29, gift med
Anna Maria Strömberg (Andersson),
född ca 1772.

Anders Stålberg är Alma Edlunds farfarsfar. Han föddes i Lena socken 1768 och var indelt soldat på torpet Fröstorp i Kyrkefalla socken, Skaraborgs län. Fröstorp ligger strax norr om Tibro, ett par mil från Skövde.

Han antogs den 1/2 1790. 1807 var han kommenderad till Stralsund. År 1809-1812 var han fånge. 1812 antecknas vid General Mönstr: Högra axelbenet avslaget under kronoarbete i Wänersborg, får avsked med anmälan till underhåll emedan han bevistat 3:ne krig. Avsked den 1/12 1812.

Anders gifte sig med Anna Maria den 7/10 1792. De fick barnen:

Beata, född 24/8 1793
Carl Fredrik, född 7/9 1795
Anders, född 29/3 1799
Gustaf, född 11/7 1804

Skaraborgs län. Tibro uppe till höger.

Anders Stålberg överlevde alltså tre krig! Han var soldat från februari 1790 till 1809 och satt i fångenskap 1809-1812.

Under den här tiden var Sverige inblandat i flera krig; kriget med Ryssland 1788-1790, kriget med Danmark 1788-1788, Svensk-franska kriget 1805-1810 och kriget med Ryssland 1808-1809.

Stralsund

Han kan inte ha varit med i kriget mot Danmark eftersom det ägde rum ett par år innan han blev soldat, men de tre övriga krigen kan han mycket väl ha deltagit i. Möjligtvis var han med redan i april 1990 i kriget med Ryssland, då som nyutbildad soldat. Han var kommenderad till Stralsund 1807. Stralsund som ligger vid Tysklands östersjökust hade tillhört Sverige ända från 1648. Där var han antagligen inblandad i strider med Napoleons Frankrike. Sverige kapitulerade ganska snart och fick lämna staden under fredliga former. Han kan ha varit med i kriget med Ryssland 1808-1809, och blev då kanske satt i fångenskap 1809.

Anders dör 29/1 1848 i Kyrkefalla socken.

Soldattorpet

Soldattorp

Soldattorpet som var byggt åt en indelt soldat bekostades av roten, som bestod av några hemman (gårdar), ofta 2-4 stycken. Det skulle enligt stadgan vara 8 x 4 meter och sju stockar högt (cirka två meter). Det skulle också finnas fähus, lada, förråd och dass. Till torpet hörde en liten åker, ofta ½ tunnland, samt äng och mulbete.

Av bönderna erhöll soldaten en ko, några får eller en gris, några höns, utsäde, ved, bete för kreaturen samt rätt att låna en häst som dragdjur. Soldaten fick även hö, halm och ibland matvaror och julkost.

Soldaten var borta en hel del från torpet, inte enbart i krig utan även i fredstid på övningar eller arbetskommenderingar. Det var då soldathustruns ansvar att sköta torpet förutom att ha hand om barnen. Hon fick sköta djuren, mjölka, se till att skörden bärgades, så på våren, underhålla byggnaderna mm.

Arbetskommendering

I soldatkontraktet ingick även att soldaten skulle hjälpa till med handräckning åt rotebönderna.

Förmånen av fri bostad i ett soldattorp var en del av den indelte soldatens ersättning och när han slutade sin tjänst blev han tvungen att flytta ut för att bereda plats åt sin efterträdare. Många familjer, vars försörjare avled under aktiv tjänstgöring, hamnade i stora svårigheter när de på detta sätt blev hemlösa med kort varsel. Enligt lag var roten skyldig att inom tre månader tillsätta en ny soldat. Dock hade ofta roten en viss skyldighet att bistå änkan i sådana fall och om soldaten avled under tjänstgöring kunde armén bistå med begravningshjälp.

Fröstorp och Anderstorp (där Gustaf Gök var indelt soldat, se nedan) tillhörde Vestgöta regemente, N:o 5 Kåkinds kompani. I kyrkefalla fanns det 26 st rusthåll, bl.a. Anderstorp och Fröstorp. Rusthållaren hade kontrakt med kronan att hålla en häst med ryttare och utrustning. Kronan bestod med musköter, värjor, pistoler eller pikar etc. Anders Stålberg var alltså ryttare, och tillhörde kavalleriet.

Kyrkefalla socken.

Möten

Soldaterna skulle exerceras, övas regelbundet. Detta skedde dels kompanivis och dels regementsvis. Vidare hade man så kallade generalmönstringsmöten vart 3:e år.

Kompanimöten kunde ske flera gånger per år, exempelvis varje månad. Man samlades då vid respektive kompanichefs boställe för att övas i skytte, strid och exercis.

Regementsmöten hölls vanligen en gång per år under perioden maj – juni. De pågick i 2 – 3 veckor. På regementsmötena skulle man visa upp vad man kunde och noggranna visitationer gjordes. Därför drillades man noga innan ett regementsmöte samt lade ned en hel del tid på persedelvård.

Mötesplatserna kallades för hedar. Kända är de många hedarna, Malma hed, Romme hed, Sanna hed, ladugårdsgärde etc.

Reveljen var tidig, vanligen vid 4-tiden. Sen följde 12-timmars exercis blandat med avbrott för mat. Korum, gudstjänster i fält, hölls både morgon och kväll. Sex man delade på ett tält. Maten lagade man själv i matlag. Varje kompani hade sin egen tross.

Grå uniform

Soldatnamn

Vid anställningen blev den nye soldaten tilldelad ett soldatnamn av sin kompanichef. Namnen utdelades ganska fritt, kanske även efter förslag från den nye soldaten. Soldatnamnet skulle vara unikt inom kompaniet. Ofta hade namnen krigiska anspelningar som Modig, Svärd, Sabel, Klang, Stål, Sköld etc. Med de kunde även karakterisera soldaten som Glad, Munter, Rolig, Sträng, Lång, Flink, Fröjd etc. Andra namn kunde komma från djurriket som Mård, Djärv, Hjort, Örn etc. Mycket vanligt var även att soldatnamnet hade anknytning till namnet på roten. Roten Sundby i Dunker, Södermanlands regemente, har haft soldaterna Sund, Sundqvist, Sundström, Sundin m. fl. Det var även vanligt att den nya soldaten ärvde den förre soldatens namn.

Indelningsverket avskaffades 1901 och ersattes med allmän värnplikt.

Gustaf Gök Andersson

1804-07-11 – 1881-11-14, gift med
Stina Olofsdotter
1805-01-26 – ?

Gustaf Gök är Alma Edlunds farfar. Han föddes den 11/7 1804 i Fröstorp i Kyrkefalla församling. Hans föräldrar var Anders Stålberg och Anna Maria Strömberg (Andersson).

Gustaf Gök gifte sig med Stina Olofsdotter, född 26/1 1805 i Bällefors, Skaraborgs län, och de bosatte sig i ett soldattorp i Anderstorp. Anderstorp ligger inte så långt från Fröstorp där Gustaf växte upp. Gustaf var indelt soldat och tillhörde Västgöta regemente, kompani Kåkind i Kyrkefalla socken, Skaraborgs län.

Anderstorp, Fröstorp. Historisk karta, 1877. Anderstorp soldattorp ligger ovanför, ngt till vänster om "Anderstorp" vid och betecknas "Stp. T.".

Anderstorp, Fröstorp. Historisk karta, 1877. Anderstorp soldattorp ligger ovanför, ngt till vänster om ”Anderstorp” vid beteckningen ”Stp. T.”. Jämför med dagens karta nedan.

Anderstorp och Fröstorp. Anderstorp ligger vid den blå markeringen.

Anderstorp och Fröstorp, Tibro. Anderstorp soldattorp ligger vid den blå markeringen. Soldattorpet i Fröstorp ligger någonstans i närheten av markeringen ”1”.

Bröllopet stod enligt kyrkoboken den 7/7 1827 mellan drängen Gustaf Gök, 23 år, soldat från Anderstorp, och Stina Olofsdotter, 22 år, piga från Gari(?) soldattorp.

Gustaf och Stina fick barnen:

Anders Gustaf, född 1828-06-20
Sophia, född 1831-01-19
Carl Johan, född 1834-08-18
August, född 1837-07-29
Jan Eric, född 1840-06-11

Kyrkefalla kyrka

Gustaf fick sig namnet ”Gök” tilldelat när han blev indelt soldat. Soldaten på torpet innan Gustaf hette Anders Gök och antagligen fick Gustaf soldatnamnet efter honom (de var inte släkt).

Gustaf Gök behövde inte gå ut i krig som sin far. Sverige hade gått in i en lång period av fred.

Gustaf och Stinas tredje barn, Carl Johan, tar sig namnet Edlund och kommer så småningom att gifta sig med Helena Johansdotter från Ekesjö, och de flyttar till Stockholm.

Carl Johan Edlund

1834-08-18 – 1878(?), gift med
Helena Maria Johansdotter
1833-11-04 – 1903-09-21

Carl Johan föddes alltså 18/8 1834 i Kyrkefalla socken och växte upp i soldattorpet Anderstorp.

Helena Maria Johansdotter föddes i Ekesjö (Eksjö). Hennes föräldrar var Johannes Johanson, torpare på Kåsarp, som ligger väster om Värnamo, och Eva Nilsdotter(?).

Enligt folkräkningar och kyrkoböcker i Stockholm gifte sig Carl Johan och Helena Johansson i Clara kyrka den 22/5 1859. Carl Johan var skräddargesäll. De bodde på Straigårdsgatan(?) i Hedvig Eleonora församling på Östermalm fram till 30/6 1859, då de flyttade till Nicolai församling i Gamla stan (nuvarande Storkyrkoförsamlingen). Där bodde de först på Tyska brunn No 17 från 26/7 1860 och sedan på Svartmangatan i kvarteret Cepheus nära Storkyrkotorget från 31/7 1860.

Julmarknad i Gamla Stan 1874. Foto Stockholms stadsmuseum.

Julmarknad på Stortorget i Gamla Stan 1874. Foto Stockholms stadsmuseum.

Gårdsinteriör vid Svartmangatan. Foto Stockholmskällan, Stockholms stadsmuseum.

De fick barnen Hildur Maria Elvira, född 26/7 1860, och Alma Helena Evelina, född 6/10 1862. Både föddes i Storkyrkoförsamlingen i Gamla Stan. 1878 händer någonting med Carl Johan. Han försvinner ur registren. Flyttar han från familjen eller dör han? Jag har inte hittat nånting i Stockholms kyrkoböcker som förklarar saken. Helena betecknas nu som änka.

I folkräkningen 1880 i Göteborg dyker det upp en Carl Johan Edlund, f. 1834, skräddare, änkling, som bor i Westra Haga. Men det är inte säkert rätt person, det anges att han är från Ås i Skaraborgs län som inte stämmer riktigt. I hushållet finns också Johannes Andersson från Ås i Skaraborgs län. De är båda ca 45-46 år. Är ”Ås” felskrivet på Carl Johan eller är det en annan Carl Johan? I folkräkningen 1890 finns han inte kvar.