Mer om Aarflotgården

Jag har tittat noggrannare på vilka som har bott på Aarflotgården från mitten av 1700-talet och framåt. På norska digitalarkivet finns folkräkningarna för 1801, 1865, 1875 och 1900 att tillgå. Jag har jämfört detta med uppgifter i ”Ørsta” av Ivar Myklebust och ”Ættebok for Ørsta 1600-1900”. Man får söka både på Volda och Örsta kommun och även på ”Aarflodt” som gårdsnamn i digitalarkivet. Elias och Arne stavar sitt efternamn ”Aareflot” på nåt ställe. Det kan vara felskrivet också.

Många av personerna som bott gården kan man hitta på www.geni.com. Man ser att släkterna hänger ihop mer eller mindre – de gifte sig ofta med någon från granngårdarna.

I ”Ørsta” (Myklebust) anges det att det är en brukare på Aarflot 1609-1658, två stycken 1661-1827 med var sin part och mellan 1838-1890 är det tre stycken, två på Stöylen och en på Leite. Här går uppgifterna isär. I ”Ættebok for Ørsta” anges att den tredje parten frånskiljs först 1872.

Enligt norska Wikipedia hade gården Årflot:

• 1801: 10 personar (2 heimar)
• 1865: 26 personar (4 heimar)
• 1900: 17 personar (3 heimar)

Före 1801

Det finns uppgifter om brukare på Aarflot ända från 1610. De är troligtvis inte släkt med oss.

Från 1779 är Knut Solmundsen en av två brukare på gården, betecknad Støylen. Han är gift med Eli Knutsdotter, som är Andreas Gregoriusson Aarflots farfars syster. Så åtminstone 1779, 10 år före franska revolutionen, bor vår släkt på Aarflot

Den andra parten brukas av Knut Pederson som har haft den från 1758. Knut Pedersons son Sjur Knutson Årflot, alias Sivert Knudsen (1759-1817) tar över parten 1793 (De är inte släkt med oss). Efter bara sex år, 1799, flyttar han till Eegset (Ekset), en större gård, som han köpt med hjälp av ett lån från prästen. Där startar han tryckeriet ”Aarflots prenteverk” 1809. Han är också länsman i Volda. 1801 tar Ivar Andersen (ny släkt) över hans part på Aarflotsgården.

Folkräkningen 1801

I folkräkningen för 1801 är det fortfarande Knut Solmundsen på en part och på den andra är det Ivar Andersen.

På ”vår” part tar Knut Solmundsens dotter Eline Dorte Knutsdotter och hennes man Eiliv Pedersen över 1807. 1842 byter de gård med Gregorius Sjurson Åm (som är Andreas Gregoriusson Aarflots pappa). Eline och Eiliv flyttar till Indre Åm och Gregorius Sjurson Åm tar alltså över på Aarflot, den parten som kallas Støylen.

Ivar Andersen har den andra parten av Aarflot bara mellan 1801-1802. Sedan är det ett hopp till 1819 då Berte Kanutte Sjursdotter Aarflot (1795-1859), dotter till Sivert Knudsen på Ekset, och gift med Amund Knutson, blir brukare på den andra parten av Aarflot. På så sätt kommer hennes släkt tillbaka till Aarflotgården. Berte Kanutte Aarflot är en känd psalmdiktare i Norge och inte släkt med oss. Huset hon bodde i är det som nu är bevarat som ”Aarflotmuseet”.

 

 

 

 

 

 

 

 

Folkräkningen 1865

I folkräkningen för 1865 anges det att gården Aarflot, nr 43ab, brukas av Gregorius Sjurson Åm. Hans son Andreas Gregoriusson Aarflot, som nu är 17-18 år, bor på Eegset (Ekset) där han hjälper till med tryckeriet. Den andra parten av Aarflot, nr 44, brukas av Knut Amundsen (1821-96), Berte Kanuttes son.

På den första parten (vår part) tar Gregorius Sjursons son Arne över 1872. Äldste sonen Sjur flyttar till gården Mo som hans far köper åt honom. Elias blir brukare på nya parten Leite, som avskiljs från Stöylen part 1, år 1872.

Folkräkningen 1875

I folkräkningen för 1875 anges Elias Gregoriussen som brukare för Aarflot nr 43a (Leite). Gamla pappan Gregorius Sjursen är nu ”kaarmand” på gården. Brodern Johannes dör 1879, bara 28 år gammal. Arne Gregoriussen är brukare för Aarflot 43b. På Aarflot 44, 45 är Knud Amundsen brukare. Han är son till Berte Kanutte Aarflot.

Folkräkningen 1900

I folkräkningen för 1900, har gårdsnumren för Aarflot blivit ändrade. I nummer 43, bruksnr. 1, är det Arne G. Aarflot som är brukare. Han är nu 62 år och slutar som brukare ca. 1900. För Aarflot, nr. 43, bruksnr. 2 (det måste vara parten Leite), är det Elias G. Aarflot, 55 år, som är brukare. På Aarflot 43, bruksnr. 3 är det Larine Jonsdotter Aarflot, änka efter Knut Amundson som är brukare. Alltså två delar vår släkt och en del Berte Kanuttes släkt.

Efter 1900

Støylen, part 1

För part 1, som Arne G. Aarflot brukade fram till 1900, står nu Hans K Melle som brukare från 1917. Han är inte släkt med oss. Efter honom kommer tre generationer Lödemel.

Støylen, part 2

För part 2 är det Rasmus K. Aarflot som är gårdsbrukare. Han är sonson till Berte Kanutte Aarflot. Rasmus dotterson heter Louis Kjell Tranvåg (1932- ), som vi träffade när vi besökte Aarflotgården 2005.

Leite

Elias Gregoriusson Aarflots yngste dotter hette Elisa Olava (1888-1966). Elisa Olavas dotter Anne Ragnhild Björdal (1919- ), gifter sig med Magnus Vatne 1944 och tar över på Leite. Deras son Sigmund Vatne (1947- ) tar sedan över, och är brukare av gården idag.

Idag brukas alltså en av gårdens tre parter av vår släkt, en part av Berte Kanuttes släkt och den tredje parten av släkten Lödemel.

Plassar

Det fanns också flera plassar på Aarflot. En husmannsplass (husmansplats) var ett litet gårdsbruk med hus. Gårdsbruket låg på jorden till en större egendom, och hyran för jorden var oftast arbetsplikt på huvudgården. Systemet med plassar var vanligast på 1800-talet. I Ættebok for Ørsta anges att gården Aarflot hade sex olika plassar, som delvis överlappar varandra i tid.

Årflot-tunet

Ett av de gamla boningshusen på Aarflotgården är bevarat. Det är byggt på 1700-talet och är iordningställt som museum. Huset var bebott till 1954.

Vi besökte museet när jag och familjen var i Ålesund 2005. I hallen ser man en stor släkttavla på väggen. Högst upp tronar Berte Kanutte Aarflot, och under är hennes ättlingar. Huset tillhörde alltså parten som Kanutte-släkten bodde på.

Det såg antagligen ungefär likadant ut i bostadshusen på ”vår” part. Nedan är två bilder från vårt besök som visar lite av husgeråd och inredning.